Ibland har jag funderat på varför jag skaffade en blogg, inte var det för att uppdatera 24/7 för att läsarna alltid ska få uppdatering, inte var det heller för att lägga varje litet klädesplagg man har varje dag lr för att hänga ut andra människor och inte för att få statistiken lika hög som Eiffeltornet.
nej, tvärtom, jag skaffade den för min egen skull, ingen visste ens att jag hade den förrän jag haft den i 3 månader. Jag kände att jag behövde nånstans där jag kunde skriva av mig och kunna blicka tillbaka. Jag skriver verkligen inte allt som händer, eftersom att vissa saker är privat lr berör bara inblandade. När jag idag blickade tillbaka på vissa månader så inser jag hur mkt som har hänt egentligen, mycket motgångar men medgångarna har blivit fler och fler.
Jag hittade t.ex. inlägget jag skrev just innan nyår, hur bra allt var och att jag var världens lyckligaste. Men jämfört med nu så var 2011 ett väldigt dåligt år, även  om jag just då tyckte det var bäst. då jag själv inser att jag inte alls var den Lovisa som jag egentligen är. Och de saker som jag var lycklig över inser jag inte alls glädjer mig längre och inget jag direkt kan säga att jag saknar heller. Men just DÅ i det TILLFÄLLET jag skrev det där så var de sakerna som gjorde mig lycklig.
Motgångarna har gjort mig starkare, eftersom att jag klarat mig ur dem. Det har även gjort mig till en öppnare människa då jag under dessa tider var tvungen att prata med någon för att orka med.
Jag inser också att det är många saker jag ångrar, saker jag sagt, saker jag gjort, saker jag anser mig själv har prioriterat fel. Det är saker jag ångrar starkt, men jag har pratat med människorna som det berör och dom har förstått, alla gör misstag.
I bloggen märkte jag tydligt när allt var bra och när saker var dåligt, det märktes så tydligt på sättet jag skrev. Och idag hade jag tänkt ta tag i det och radera de dåliga tiderna från arkivet, men ångrade mig. Det kan va bra att ha kvar, blicka tillbaka ibland, skrämma mig själv från att göra misstagen igen och även se att jag tog mig ur det, lyckades ta mig tillbaka till den människan jag egentligen är, detta har gjort mig starkare i mig själv, jag kan ha min egen åsikt att stå fast vid, utan att påverkas av andras åsikter.  Man kan alltid hitta brister hos en själv, och jag ska inte sitta här och säga att jag är nöjd med mig själv för det är jag verkligen inte, men jag känner att jag duger till.
Under motgångarna så hade jag en viktig kontakt med mina vänner, och dom stöttade mig till 110% när allt var som jobbigast. Idag är jag tillbaka och starkare än nånsin. Och nu är det min tur att finnas för mina vänner, försöker verkligen hjälpa dom så gott det går, och jag lovar er, ni kan lita på mig till 110%!
De va verkligen intressant att läsa hur mkt som har hänt på detta år, lr egentligen de 5/6 senaste månaderna jag blev nästan förvånad över vad jag själv gjort och hur jag levde mitt liv. Det är i sånna lägen jag inser varför jag skaffade min blogg, och hur otroligt skönt det va för mig att få skriva ut allt jag kände, än om jag bara uttryckte mig i rubriker lr sådant.
Nej, så hela mitt bloggarkiv får helt enkelt vara kvar, kan behöva flashbacks ibland. Bara gå tillbaka med tanken, för tillbaka det kommer jag aldrig att gå, för nu är det framåt som gäller!