En helg i inlandet

Märker att det mer eller mindre börjar bli en måndagstradition att få upp ett inlägg här, men på helgerna hinns det inte och vardagarna är oftast inte så händelserika. Blev i alla fall en bra helg i Storuman, åkte upp i fredags när jag slutat och vi ätit middag, kom fram ganska sent så blev en tidig kväll. En relativt tidig morgon också då vi skulle iväg till Blaiken för skoterkörning, mötte upp Jacke och Katta hos Klara och Tomas. Snökvaliten var inget att hurra för då även inlandet haft plusgrader. Men det är ju alltid skönt att komma ut hur som, fick dessutom passa på att snusa på lilla systersonen. Sötaste lilla knodden. Lördagkväll spenderades i Storuman med trevligt folk, bland andra Viktoria som förövrigt lämnar Storuman i veckan och blir vindelnbo istället. Blev en relativt lugn och ganska tidig kväll, och efter en välbehövlig sovmorgon, trean-mat och kaffestopp hos mamsen så började vi rulla hemåt igen. Skönt att komma hem i god tid, hinna landa lite och söndagsmysa för att ladda upp inför en ny vecka. Victor for som vanligt imorse och jag fick gosa kvar en stund till innan mitt larm gick igång. Kommer härmed sova som en prinsessa, för oj va skön nya sängen var, ska lätt bosätta mig i den. Annars då? En vanlig måndag med jobb, men fick det lyxigt med middag hos svärisarna. Bortskämd tjej!

 
 
 

När kreativiteten inte får leva ut

Så var det torsdag vilket innebär att helgen inte är alltför långt bort, har varit en rätt lång och dryg vecka så helgen är mer än välkommen. Torsdagar brukar ju ofta vara dagar då Victor kommer hem, så man brukar redan ha lite helgfeeling då. Men i veckan kommer han inte förrän imorgon så feelingen uteblir idag. Men imorgon blir det helg på riktigt och då styr vi skutan mot inlandet! Kvalitetstida med papsen, köra skoter, träffa systersonen och på lördagkväll blir det mest troligt återförening med sommarens partyfolk. Alltså en riktigt bra helg. Men först avklara sista jobbdagen för veckan, känner mig lite för kreativ för att dagarna på jobbet ska gå riktigt fort. Jag vill liksom åstadkomma något i det jag gör, bli något, vara något. Typ maskineriet som jag offrade så extremt mycket på för ingenting i dagsläget, eller typ plugga till något ingenjörsaktigt (don't ask me why). Jag hade nog blivit en bra student, men mitt ekonomiska jag säger att jag inte vill leva på lån. Annars hade jag nog kunnat söka till maskinteknik-utbildningen på YH här i stan. Men det får väl bero tills jag blivit president eller något liknande. Aja, i övrigt så har veckan inte bjudit på så mycket förutom i tisdags då jag följde svärfar och David på hockeyn, och vilken match! Och i onsdags unnade jag mig själv att ta om navelpiercingen jag hade för x antal år sen. Får hoppas denna läker bättre. Men nu ska tanten sova så det blir fredag nångång och så jag får pussa på Victor. Natti!

 

Fullt upp

Vilken helg det varit! Har hunnit med en hel massa, vilket i sin tur gjort att helgen bara svischade förbi. I fredags direkt efter jobbet kom det folk hit för tårtätning. Spenderade hela torsdagskvällen på att få ihop två smörgåstårtor och en chokladtårta, blev ändå rätt bra i slutet om än chokladtårtan höll på få gå i graven. Vi kvällade ändå relativt tidigt i fredags då vi skulle upp och iväg mot Arvidsjaur för skoterkörning på lördagen. Bra dag blev det och jag och draken började bli rätt bra kompisar där i slutet. Efter vi skotrat färdigt var det bara att skynda sig hem och in i duschen för att hinna till Olles till klockan sju då jag hade bokat bord. Pappa och co. var nämligen i stan för hockeyn. Blev en trevlig kväll med nära och kära, underbart! Klockan blev nog ändå närmare två innan vi var hemma igen, så det blev en halv sovmorgon innan vi kopplade släpet, drog med oss Bäckan och Johanna och drog iväg till Umeå på Ikea. Fick med oss massa nödvändigt hem, börjar bli riktigt fint här hemma! Och imorgon kommer en ny säng också. Jag älskar mitt nya hem! Aja, nu ska jag nöta det sista på den här sängen och sova lite, natti!
 

En dag värd att fira

Det är inte alla dagar man vaknar upp och får reda på att man härmed kan titulera sig som moster. Sent igårkväll kom nämligen en liten pojke till världen som jag har fått turen att vara moster till. Helt sjukt! Längtar verkligen tills jag får träffa den lilla knodden. Det är en sån här gång man märker att man bor långt bort numera, jag kommer inte kunna vara med hans utveckling på samma sätt härifrån som jag kunde ifrån Storuman. Jag menar det är drygt två månader sedan jag träffade Klara, nog för att hon inte växer så mycket på två månader så gör en sån där liten krabat det. Jag får helt enkelt vara så närvarande jag kan.

Och idag för 25 år sedan så kom en annan knodd till världen, nämligen Victor. Firandet av honom får sparas till helgen då han inte är hemma förrän imorgon. Tårta och paket ska han självklart ha, det är då det minsta jag kan göra för allt han gör för mig, min finaste. Iövrigt har det varit en vanlig onsdag, svängde förbi solbacken när jag slutade för att köpa lite grejer jag behöver för bakandet som kan vara lite knivigt att hitta i Kåge. Så var hemma rätt sent vilket resulterat i att det enda jag hunnit göra är middag, en kaka och dammsugning. Och mer blir det inte för nu ska tanten sova då sömn blev en bristvara natten som var. Natti!

 



En vinter att se framemot

Så var veckans tyngsta dag bortgjord och jag får snart skalla kudden, vilket har varit efterlängtat sen jag lämnade sängen imorse. Men det är sånt som hör måndagen till. Fick i alla fall en bra helg, as usual, med skoter, mat och bra sällskap. I lördags drog vi iväg ett gäng för lite körning kring Malåhållet, vi hade verkligen alla odds för en lyckad dag. Mycket snö och mycket sol, och vilka vyer det var! Ser verkligen framemot att se vad den här vintern ska bjuda på, har hamnat i extremt bra kretsar med trevliga och roliga människor.

Resten utav helgen blev lugn, vilket nog inte skadade då man kände av att det blivit lite sömn och en hel dag utomhus. Och den här veckan har jag lite småfix att göra, bland annat smörgåstårtebak då Victor fyller år. Och till helgen kommer halva Kaskeluokt till stan för hockeyn, så en middag på Olles är planerad lördagkväll. Mys! Någon mil skoter ska nog också hinnas med. Men än är ju helgen en bit bort så.

 

2016

"2016 blir ett spännande år fyllt av utmaningar och prövningar, men jag känner mig redo och är helt säker på att allt kommer bli bra. Så det är med stor förväntan jag nu välkomnar 2016 och lämnar det gångna året bakom mig, med mig tar jag de människor som fyller livet med possitivitet, de övriga kan gott stanna kvar."

Så löd avslutningsfrasen på förra årets utvärdering, och med facit i hand så kan jag ju säga att det både var rätt och fel. Utmaningar och prövningar är något jag träffat på, och bra har det ju så här i efterhand även blivit, om än det har varit på lite omvägar. Kanske var jag inte redo eller så tyckte livet att om jag skulle få prövningar så skulle dom vara ordentliga. Och människor som fyllde livet med negativitet följde också med över till 2016. Något som däremot var positivt var min plats hos Grundsfors skogsmaskiner, och vilken resa det i sin tur givit mig. Hade jag inte börjat där kan jag nog ärligt säga att jag aldrig skulle sitta här i Drängsmark idag. Där och då hade jag nog helst kört 24 timmar om dygnet, jag ville liksom stänga omvärlden ute då jag fått erfara om hur ond mänskligheten är. Självkänslan började också tryta vid det här laget vilket gjorde att jag tog tag i träningen på allvar, så dagarna bestod av sova, jobba, träna. När sommaren började nalkas så var det som att jag tinade upp, och vilken sommar det ändå blev. Full fart varenda helg, med talluddar, storumandagarna, Åsele och mycket mer. Dansgalan blev nog sommarens höjdpunkt konstigt nog då de senaste åren inte riktigt levererat som förväntat. Men det blev en grym kväll som inte tog slut förrän morgonskvisten. Efter en otroligt fin sommar så fortsatte hösten i samma spår, jakten drog igång och för min del blev den lyckad, då jag för första gången fick trycka av på ett levande objekt. Vilken känsla alltså! Att fälla den oxen den där dagen, det var lite som att uppnå ett av livsmålen.

Det var också nångång där i övergången mellan sommar och höst som Victor kom in i bilden. Jag hade aldrig i början ens en tanke på att det skulle så här stort, och framförallt så här bra. Jag var livrädd för allt som hade med känslor att göra på grund av all skit som varit, för rädd för att ens ge någon en chans. Mina känslor har alltid enbart utnyttjats för att kunna spela med mig. Men på något sätt kändes det annorlunda med Victor, han kändes äkta, tog sig tid, höll kontakt och körde massvis med mil enbart för att få träffa mig. Jag kände mig för första gången omtyckt och som en prioritering. Det är en konstig känsla då jag bara trott att det varit något som hände andra, men jag gillar den. Och framförallt gillar jag Victor, han har visat mig vad riktig kärlek innebär och hur det ska vara. Jag är oerhört tacksam över att ha honom i mitt liv.

Jobbmässigt då? Jag visste att där i början på november skulle mina dagar som grundforsare vara räknade. Hade extrem panik över vad som skulle hända med mig, sa upp lägenheten i Storuman och tänkte att ifall det skulle krisa kunde jag bo hemma någon månad. Men huxflux hade jag både jobb och bostad i Bygdsiljum direkt jag slutade i Storuman. Trivdes ganska så bra när jag väl kommit överens med ny maskin och så, ända tills det att det började bli lite timmar och inte alls lät lika positivt som det gjorde när jag skulle börja. Fick återigen stressa upp över jobbsituation då jag kände att det inte skulle gå. Så jobbsökandet var igång, igen. Fick dock napp direkt på Xzakt där jag befinner mig idag. Hela Bygdsiljumgrejen blev en enda soppa och jag känner mig så extremt lurad, men nu tänker jag lämna det bakom mig och inte låta det dra ner något mer.

Att jag måstat lämna Leo ifrån mig på foder i och med flyttar och tidsbrist är något jag undviker att tänka på. Det känns som jag svikit honom. Han har ju varit min klippa, min bästa vän, den som stått kvar när alla andra svikit, den som visar mig hur långt man kommer med hjälp utav tillit. Men jag kunde inte vara så egoistisk att låta honom stå och förfalla, jag gjorde det för hans skull. Och dessutom vet jag att han har det bra, han bor cirka 3 mil ifrån mig så jag har varit där och hälsat på. Men det har varit tungt, fruktansvärt tungt.
 
 
Efter detta år tar jag med mig stadigare ben, ett klokare huvud och mycket kärlek in i 2017. Ett år som jag välkomnar med öppna armar!
 
 
 
 
 

Lång och bra helg

Måndag igen och en ny vecka har dragit igång, en spännande och förhoppningsvis bra vecka. Helgen var då i alla fall bra, var trettondagsfest på folkets hus här i Drängs i torsdags, god mat och mycket folk. Annars så blev helgen ganska så lugn, lite skoterkörning här på hemmaplan då Victor fick hämta ut sin i fredags. Min skoter vill inte riktigt samarbeta alla gånger, men en ny voltregulator är på väg så förhoppningsvis så ska det funka. Igår blev det en myssöndag med först skoter och sedan en föreställning på Nordanå, väl hemma igen så blev det paltkokning. Passade på att att bjuda svärisarna på mat då också, har ju ett antal måltider att bjuda igen vid det här laget. Det var väl den helgen det och Victor for imorse. Och vad har denna måndag bjudit på förutom jobb? Handling och löpning. Exemplariskt löpväder med minus 1,5 och inte alls mycket blåst. Så trots lite väl mycket vila på sistone så kändes 45 minuter lekande lätt. Underbart!

 

Ett hem, en bostad, en ort

Onsdag och tanten har fått helg, känns riktigt skönt med långhelg med tanke på att det inte blev så långa helger under jul och nyår. Sen ska det blir skönt att få varva ner lite och så, har ju som sagt varit lite fullt upp senaste tiden, så tro det kan vara behövligt med lite vila och återhämtning. Har börjat få saker och ting på plats här hemma och ni anar inte hur skönt det känns att bo på ett ställe. Ha alla grejer under ett och samma tak och inte halva garderoben på resande fot. Att jag dessutom hittat ett ställe där man känner sig hemma gör inte saken sämre, inte heller det faktum att jag få dela det med någon som jag tycker så oerhört mycket om. Och imorgon är det redan torsdag så då kommer Victor hem igen, mysigt! Annars är det väl inte så mycket som händer, får se vad helgen har att erbjuda förutom folkets hus imorgon. Vilket jag förövrigt ser framemot! Aja, ni få ha de så bar så ses vi när vi ses. Hade!

 
 

Och så blev det till slut 2017

Har varit full rulle hela denna helg, med flytt och nyårsfirande. I fredags så bestod hela kvällen av ut och inflytt av Victors grejer, var ju i och för sig bara dörren brevid så det tog ju inte överdrivet lång tid. Och igår var det bara upp och iväg till Bygdsiljum för att hämta de största och mesta grejerna från min lägenhet, är kvar litegrann men har ju kvar den tills i Mars så det är ju ingen brådska med det. Vi lyckades få allt i ordning lagomt till det att det började rulla in folk då vi skulle fira nyår hemma hos oss. Blev en väldigt lyckad kväll med mycket skratt, mat och framförallt trevliga människor. Och för att inte glömma den där nyårskyssen av människan som jag aldrig hade kunnat ens fantiserat om att jag skulle hitta detta år. Kan ju inte direkt påstå att 2016 var något storslaget år, men att jag hittade min Victor har helt klart gjort det till ett år med ljusglimtar. Idag har vi tagit det rätt lugnt, ifall man bortser från städningen som väntade efter gårdagen. Och nu har just Victor farit iväg på jobb och för mig är det sovdags. Så sängen blev tom och kall men det är på nåt sätt mysigt att ha någon att längta efter när man vet att han kommer tillbaka. Men nu ska tanten ta och sova, natti!

 
 

Lovisa Olofsson

En inlandsbo här på villovägar och äventyr vid kusten. Ursprungligen från skogen utanför Storuman men numera bosatt i Skelleftehamn. Här lever jag och jobbar, med betoning på sistnämnda. Men förutom jobb så lever jag faktiskt livets glada dagar! En tant i sina bästa år helt enkelt.


RSS 2.0