I drygt två år har jag drivit denna blogg nu, vissa perioder har det inte alls blivit mycket skrivet medan andra gånger har jag nästan inte gjort annat. Jag har skrivit om mycket, vissa saker som jag idag kanske ångrat. Men det finns mycket som inte skrivits heller, jag har försökt att under dessa två år lämna känslor utanför bloggen. Vissa gånger är det otroligt svårt, dagar då man helst av allt bara vill skriva ut vad man känner. Det är många gånger jag börjat skriva långa, känsliga och personliga inlägg, men slutat och raderat. Sånt ska inte ut här. Mest bara för att jag vet att det finns personer som läser min blogg som skulle glädjas åt om något inte gick min väg. Jag vill inte ge dem den glädjen. Men samtidigt, låt dem glädjas då jag alltid vet att jag reser mig efter varje fall.