Ibland känns vissa dagar så meningslösa, allting känns liksom meningslöst. Sånna dagar man skulle göra bäst i att stanna i sängen och aldrig kliva upp. Men jag antar att det inte hjälper, skjuter bara upp problemen till morgondagen. Det bästa kanske är att ta tag i dagen, genomlida den och förhoppningsvis ta sig ett litet steg i rätt riktning igen. Även om det inte känns så, utan känns mer som att man tappar riktningen, glider av vägen och blir ståendes. Aja, hade iaf en hyfsat lättsam skoldag då sista median blev inställd för att vi skulle kolla på tanbbergs estatarnas "konsert", några storumanbor såg man så det var ju trevligt.