Måndag vilket innebär en ny vecka, men också sovmorgon faktiskt, om än inte så jättelång men alltid bättre än ingen alls. Vaknade ett tvärt när Grubbsen for imorse men sedan utnyttjade jag denna lilla sovmorgon till fullo, så det var väl ändå en hyfsad start på den här veckan. Annars så stod filmning och nationella-talet på schemat idag, talet gick ändå över förväntan tycker jag. Höll tiden rätt bra och var inte ens nervös. Det kan man kalla framsteg för min del! Hade det varit för några år sedan hade jag haft dödsångest minst tre veckor i förväg, tänkt tanken att sjukanmäla mig strax före och halvt skämts ihjäl i en veckas tid efteråt. Kanske är det så att det helt plötsligt existerar en gnutta självförtroende i min kropp, något som människor gång på gång tagit ifrån mig. Tror detta framsteg är tack vare de människor jag har omkring just nu. Sedan efter skolan så blev det ett dressyrpass med hästapållen och nu blir det nervarvning och uppladdning inför en ny dag. Är förövrigt precis en månad kvar till studenten idag, känns helt okej för min del förutom en aning stressande då jag ska hinna inskolas innan dess. Men det löser sig det med, är ju trots allt inte mycket i skolan den sista tiden.