Måndag idag och det gör mig ingenting att återgå till vardagen längre, för första gången sedan gymnasiet kan jag faktiskt ärligt säga att jag lever ett liv även på vardagarna. Det är som en stor klump har lämnat min kropp och jag känner mig så extremt levande, ja jag är nog lycklig nu. Att byta från post till skogsmaskin är nog det val i livet jag är mest glad över, det som har varit mest behövligt för min egen del. För det är just vad det är, det här var mitt val, i detta är det ingen som har påverkat mig utan jag lyssnade för ovanlighetens skull på min egen vilja. Och det känns så rätt, jag är så extremt tacksam att jag fick denna chans. Det finns så mycket mer energi i mig nu än tidigare. Och vad har jag gjort med den energin idag förutom att suttit i skotaren? Inte mycket egentligen, kört ett benpass på gymmet och sedan diskat bort berget som uppstod under helgen. Skar loss halva pekfingret i samma veva. Farligt det där med att diska.. Men nu är det sovelisova som gäller. Natti!