Så var man hemkommen efter en helg i Storuman, det är lite för många människor man vill hinna träffa för att en helg riktigt ska räcka till. Denna gången prioriterade jag Klara, Tomas och Ossian. Vill va så delaktig som möjligt i Ossians uppväxt. Men hann även med lite snabba träffar med några saknade människor, såsom Nelly, Jonas och Ida. Och i fredags gjorde jag min sista dag på Xzakt, vilket var på tiden för både min kropp och mående. De senaste veckorna var varje morgon en mental kamp för att slita sig upp och bege sig iväg på jobbet. Ständig huvudvärk och dålig sömn. Det är som att ett tryck lättat och den ständiga stress jag känt är borta, jag känner mig som förut; glad och levande. Nu har jag dock tre veckor att fylla ut innan mitt nya äventyr väntar, men det är ju ingen större evighet så det ska nog lösa sig. Nu tänker jag ta en lång dusch, krypa ner i sängen framför wallander och njuta av att söndagsångest är ett begrepp som inte längre existerar. Ta hand om er!